Rovfåglarnas tid av Elisabet Nemert

Ännu en bok av Nemert, och inte heller den här var lika bra som Ljusets dotter (Som jag ÄLSKAR). Precis som Vindarnas ö så får man följa två människor (En man och en kvinna kanske?) som tillslut möts och blir blixtförälskade. Fast till skillnad från Sargon och Astarte så har de här faktiskt träffats! en gång. och de avskydde varandra.
De förs också ihop, precis som Sargon och Astarte, av en mäktigare kraft, inte kärleksgudinnan Afrodite den här gången dock.
Den här boken var klart sämre än både Ljusets dotter och Vindarnas ö då den här boken inte alls kändes lika mjuk. Detta kan bero på att den utspelas under franska revolutionen och det finns inget som helst mjukt med det!
Dock finns det stunder av mjukhet i den här boken med! som huvudpersonen Angelikas hem i England, det var väldigt mjukt där, och lavendelfälten i Frankrike med den mjuka Felicia (som jag gillar starkt) och de tre hundarna. Så boken var trots allt inte helt hopplös, den var faktiskt väldigt bra så länge man inte jämför den med Ljusets dotter.